Så här i NaNoWriMo-tider vill jag fokusera på skrivandet som aktivitet. Som något jag gör för att jag gillar det.
Någonstans finns ett grundläggande behov att skapa - jag skriver för att jag vill se hur det blir. Det är inte så stor skillnad på det och på att vilja sticka en tröja eller prova ett nytt recept. (Fast det tar längre tid.)
Men det finns en stor prestationskultur kring skrivande. En förväntan om att det är något storartat, helst ekonomiskt, resultat som ska uppnås.
Det är synd, för det är en förväntan som får folk att sluta skriva. Som om skrivande är förbjudet om man inte “lyckas”.
Den absolut vanligaste kommentaren jag får när jag berättar för någon att jag skriver är:
”Skriver böcker? Åh, som Camilla Läckberg. ”
Nja, brukar jag svara då. Jag skriver mest för barn och unga.
Då kommer nästa replik, säkert som ett autosvar på mailen:
“Ja, ja - som J.K. Rowling!”
Då vet jag inte riktigt vad jag ska säga.
Jag skulle gärna vilja vara framgångsrik som Camilla Läckberg eller J.K. Rowling. Väldigt gärna.
Men det är inte drömmen om världssuccé som driver mitt skrivande.
Och om man mäter i yttre framgång blir det väldigt svårt att motivera sin skrivtid, även för majoriteten av publicerade författare. De flesta jobb ger garanterat en högre timpeng.
Men man får faktiskt göra saker för sin egen skull. Till och med skriva böcker.
Jämför med någon annan aktivitet:
Antag att du älskar att spela musik. Lirar lite gitarr om kvällarna hemma, kanske har ett garageband med några kompisar som spelar tillsammans en gång i månaden.
Är det då någon som säger: ”Åååh, har du ett garageband? Som the Beatles! När spelar ni i Globen?”
Eller du gillar att jogga. Är med på någon motionstävling. Funderar på Göteborgsvarvet.
Är det då någon som säger: “Åååh - som Mustafa Mohamed! När blir det VM?”
Och du skulle inte få för dig att du måste sluta med att spela musik bara för att ditt garageband inte har några spelningar annat än på din kusins bröllop.
Du skulle inte få för dig att du måste sluta med att jogga bara för att du inte blir uttagen till SM.
Du behöver inte sluta med att skriva bara för att du inte är Camilla Läckberg. Eller J.K. Rowling. Eller publicerad överhuvudtaget.
Det räcker att skrivandet ger dig något.
Ha en fortsatt god NaNoWriMo!
